Företagsfiber: vad ni faktiskt köper när ni köper en fiberanslutning

Fiber låter som en produkt man köper. I praktiken är det en kedja av delar som ägs av olika parter: en kabel i marken, ett nät som kabeln hör till, en tjänst som körs ovanpå nätet, en utrustning i er lokal och ett avtal som beskriver vem som ansvarar för vad. Två offerter kan innehålla samma siffra för kapacitet och ändå avse helt olika saker längs hela den kedjan.

Det är därför det är svårt att jämföra fiberofferter, och det är därför den här texten inte handlar om vilken hastighet ni ska välja. Den handlar om vad som faktiskt ingår, vilka frågor som avgör skillnaden mellan anbud, och vilka delar av leveransen som ligger utanför operatörens kontroll.

Svartfiber, kapacitet eller internet

Det första som behöver redas ut är vilken nivå ni köper på, eftersom ordet fiber används om tre ganska olika saker.

Svartfiber är själva fibern, olyst. Ni hyr en fysisk sträcka mellan två punkter och sätter egen utrustning i båda ändar. Det ger full kontroll och ingen begränsning i kapacitet utöver vad er egen utrustning klarar, men det förutsätter att ni vill äga och driva den utrustningen. Det är vanligast mellan egna siter, till exempel mellan ett kontor och en serverhall.

En kapacitetstjänst är en förbindelse med en bestämd kapacitet mellan två punkter, där operatören äger och driver utrustningen. Ni får en lina att koppla in er i, men den går bara mellan de punkter som är beställda — den innehåller inte internet i sig.

Internetaccess är det de flesta menar med företagsfiber: en anslutning till internet via fiber, där operatören sköter allt fram till en överlämningspunkt hos er. Det är här frågor som adressering, dedikerad kapacitet och redundans blir relevanta.

Blandningen av de tre är en klassisk källa till missförstånd i en offertjämförelse. En billigare offert kan vara billigare därför att den inte innehåller samma sak.

Var slutar fibern egentligen

Fram till fastigheten är fibern operatörens eller nätägarens. Inne i fastigheten är den ofta fastighetsägarens. Och sista biten fram till ert rum är i praktiken ingens, ända tills någon bestämmer att den är deras.

Det är i den glipan de flesta leveransproblem uppstår. Fiber in i huset betyder inte fiber in i er lokal. Det kan finnas en fiberinkoppling i källaren och ett fastighetsnät som slutar två våningar under er, och den sträckan är varken operatörens fråga eller er egen utan fastighetens. Ta därför reda på tre saker tidigt: var fibern kommer in i huset, om det finns kanalisation fram till er lokal, och vem som bekostar arbetet om det inte gör det.

Ta samtidigt reda på var överlämningspunkten ligger och vilken utrustning som sitter där. Den dosa som sätts upp — mediaomvandlare eller en router — är gränsen mellan operatörens ansvar och ert. Vid felsökning är det den punkten allt utgår ifrån, och det är värt att veta i förväg vem som äger den, vem som får konfigurera den och vad som händer med den om avtalet upphör.

Dedikerad, garanterad och "upp till"

En fiber kan leverera samma siffra på två helt olika sätt. Antingen är kapaciteten dedikerad — den är er, hela tiden, oavsett vad grannarna gör. Eller så är den delad, där siffran i offerten är ett tak och den faktiska kapaciteten beror på belastningen i accessnoden.

Delad kapacitet är inte fusk. Det är en fullt rimlig konstruktion, och de flesta konsumentprodukter bygger på den. Men skillnaden märks precis när det spelar roll: vid samma tidpunkter som alla andra också använder nätet. Formuleringen "upp till" är signalen att fråga vidare, liksom avsaknaden av ordet dedikerad.

Symmetri är den andra halvan av samma fråga. Konsumentprodukter har ofta betydligt lägre kapacitet uppåt än nedåt, vilket fungerar så länge man konsumerar. Ett kontor gör motsatsen stora delar av dagen: videomöten skickar uppåt, molnbackup skickar uppåt, filsynk mot molntjänster skickar uppåt, och kameraövervakning som lagras utanför huset skickar uppåt konstant. En anslutning som är kraftigt asymmetrisk tar slut i uppströmsriktningen långt innan siffran i offerten ser ansträngd ut.

Accessnätet under tjänsten

I Sverige är accessnätet under en fiberanslutning ofta inte samma organisation som den ni har avtal med. Många kommuner har ett stadsnät, och stora delar av landets företagsfiber levereras genom ett sådant, oavsett vems namn som står på fakturan. Till det kommer nationella nät och privata fastighetsnät.

Det här är i regel oproblematiskt, men det har två praktiska konsekvenser. Den första är att vilken operatör som kan leverera på en adress inte bestäms av operatörens storlek utan av vilka nät som finns just där — och det varierar mellan gator, inte bara mellan städer. Den andra är att om ni vill ha redundans genom att köpa två förbindelser av två operatörer kan båda mycket väl köpas in från samma underliggande nät, och då är ni inte redundanta mot det som oftast går fel.

Frågan att ställa är därför inte bara vem som levererar, utan i vilket nät förbindelsen går.

Det som händer innan det finns en lina

Om fiber saknas i fastigheten är det ni köper inte bara en tjänst utan ett etableringsprojekt. Det kan innebära grävning, kanalisation, tillstånd från kommunen, avtal med markägare och godkännande från fastighetsägaren. Var och en av de delarna har sin egen tidplan, och de flesta av dem ligger hos någon annan än operatören.

Vi anger medvetet inga tider här, eftersom de skiljer sig helt mellan adresser och eftersom den som lämnar en generell siffra gissar. Det som går att säga är vad som avgör: om det finns fiber in i huset, om det finns kanalisation fram till lokalen, om marken behöver öppnas, och hur snabbt fastighetsägaren och kommunen svarar. Be om en beskrivning av vilket av de lägena som gäller på just er adress, och räkna med att en etablering som kräver grävning är ett projekt och inte en leverans.

Vad som skiljer två offerter som ser lika ut

När två anbud har samma kapacitet och liknande upplägg är det de här punkterna som skiljer dem åt.

Är kapaciteten dedikerad eller delad, och är den symmetrisk? Ingår etableringen, eller tillkommer den? Vilket nät går förbindelsen i? Ingår fast publik IP-adress, och hur många? Ingår utrustningen, och vem äger den efter avtalstiden? Vem konfigurerar, och ingår konfigurationen i priset? Vad gäller vid fel — vilken kontaktväg, vilka tider, och vad är åtagandet? Vad gäller om ni flyttar inom avtalstiden? Och vad krävs för att höja kapaciteten senare: går det som en ändring, eller som en ny förbindelse?

Den sista frågan är underskattad. En anslutning som är billig att skaffa men dyr att växa i blir dyr ungefär vid den tidpunkt då verksamheten går bra.

Fiber och redundans

Fiber är stabilt ända tills något går av. Den vanligaste orsaken till ett långt avbrott på en fiberförbindelse är inte elektronik utan en grävmaskin, och den bryr sig inte om hur många abonnemang som ligger i kabeln.

Därför säger antalet förbindelser mindre än man tror. Två linor som går i samma kanalisation ut ur fastigheten är en lina med dubbel fakturering. Verklig redundans kräver att vägarna är åtskilda någonstans — helst fysiskt ut ur huset, annars åtminstone i accessteknik och underliggande nät. Ett vanligt och rimligt upplägg är fiber som primär väg och en trådlös väg som reserv, just därför att den inte kan gå av i samma dike.

Hur omkopplingen sker är en egen fråga. Den kan vara manuell, den kan ske automatiskt i utrustningen, och den kan styras centralt om ni har flera siter. Vad som är rätt beror på vad som måste överleva ett avbrott och vad som klarar några minuters glapp.

Vanliga misstag

Fyra fel återkommer. Det första är att jämföra offerter på kapacitet i stället för på innehåll, vilket nästan alltid leder till att det billigaste anbudet vinner därför att det innehåller minst.

Det andra är att beställa sent. Uppkopplingen är den post i en etablering som inte går att forcera med mer resurser den sista veckan, och den bör därför beställas först av allt.

Det tredje är att glömma adresseringen. Fast publik IP är ett tillval hos många leverantörer, och den upptäcks som saknad först när en VPN-tunnel eller en IP-låst integration inte går att få upp.

Det fjärde är att teckna ett långt avtal på en kapacitet som passar dagens verksamhet, utan att fråga vad en höjning kostar och hur den går till.

Så jobbar vi

Bredband3 äger inget eget nät. Vi är operatörsoberoende, vilket i fibersammanhang betyder något konkret: vi behöver inte anpassa förslaget efter ett eget nät, utan kan utgå från vilka nät som faktiskt når er adress och vad respektive operatör kan leverera där. Ligger adressen i ett stadsnät, i ett nationellt nät eller bakom ett fastighetsnät påverkar det vad som är möjligt, och det är en del av svaret vi lämnar.

Kundtjänst och support är vår egen och sitter i Sverige, så ni har en kontaktväg oavsett vilket underliggande nät förbindelsen går i — och samma kontaktväg på alla era adresser, även om de levereras av olika operatörer.

Vad som går att leverera på en adress, vilken etablering som krävs och vilka åtaganden som gäller beror på adress och teknik, och skrivs in i avtalet. Skicka gatuadressen — gärna flera om ni har flera siter — så återkommer vi med vad som är möjligt och vad det innebär. Begär offert.

Vill ni gå vidare hittar ni mer om dedikerad företagsfiber, företagsbredband och vilka tekniker som finns per adress, SD-WAN mellan flera siter, uppkoppling för tillverkande industri, uppkoppling för fastighetsbolag och företagsbredband i Malmö.