Byta internetleverantör som företag: så gör ni bytet utan avbrott

Ett operatörsbyte är sällan svårt rent tekniskt. Det som går fel är nästan alltid planeringen: en uppsägning som skickas några veckor för sent, en publik IP-adress som ingen tänkt på, ett kassasystem som slutar prata med sin server, eller ett gammalt avtal som förlängs automatiskt en hel period till samtidigt som det nya redan är påskrivet. Den här guiden går igenom bytet i den ordning det faktiskt behöver göras — från avtalsgranskning till första fakturan efter driftsättning.

Börja i avtalet, inte i offerten

Det första steget är inte att jämföra leverantörer. Det är att ta fram avtalet ni har idag och läsa tre saker: när bindningstiden löper ut, hur lång uppsägningstiden är, och vad som händer om ni inte säger upp i tid. Företagsavtal omfattas inte av konsumentskyddsreglerna på samma sätt som privatabonnemang, så det är avtalstexten som gäller — inte vad som känns rimligt. Många företagsavtal förlängs med en ny period om uppsägning inte kommit in före en viss tidpunkt, och den tidpunkten ligger ofta betydligt tidigare än avtalets slutdatum.

Notera också i vilken form uppsägningen måste göras. Vissa operatörer kräver skriftlig uppsägning från behörig firmatecknare, andra accepterar e-post från registrerad kontaktperson. Säg aldrig upp muntligt över telefon utan att få en skriftlig bekräftelse med datum. Den bekräftelsen är det enda ni har att luta er mot om fakturorna fortsätter komma.

Kartlägg vad som faktiskt hänger på uppkopplingen

Nästa steg är en inventering. Uppkopplingen är sällan bara internet — den bär ofta funktioner som ingen tänker på förrän de slutar fungera. Gå igenom brandvägg och VPN-tunnlar mot huvudkontor eller molntjänster, IP-telefoni och SIP-trunkar, kassa- och betalterminaler, larm och passersystem, fjärråtkomst till servrar, kameraövervakning, molnbackup som kör nattetid, samt tjänster som är låsta till en viss IP-adress hos en tredje part. Skriv ner varje post, vem som äger den internt och vem som måste kontaktas externt.

Punkten som oftast smäller är IP-adresserna. En publik IP-adress ni fått av en operatör tillhör i praktiken den operatören och följer normalt inte med vid ett byte. Om en leverantör, en bank eller ett affärssystem har er nuvarande adress i en vitlista måste den ändras — och den ändringen kan ta längre tid att få igenom hos motparten än hela bytet tar hos er. Börja med de kontakterna, inte med dem.

Ta reda på vad som går att leverera på adressen

Först därefter är det dags att titta på tekniken, och då gäller en enkel regel: utgå från vad som faktiskt går att leverera på er adress, inte från vilken teknik ni helst vill ha. Ligger fastigheten på ett fibernät som redan är framdraget är en fiberanslutning oftast enklast. Saknas fiber i huset kan det innebära grävning och medgivande från fastighetsägaren, och då kan radiolänk eller 5G vara ett snabbare sätt att komma igång — ibland som permanent lösning, ibland som överbryggning tills fibern är på plats. Vad som är möjligt kan skilja sig mellan två adresser i samma kvarter.

Eftersom vi är operatörsoberoende och inte äger något eget nät börjar vi alltid med en adresskontroll: vilka operatörer kan leverera hit, med vilken teknik, och vad innebär det i praktiken. Ett företag i ett äldre kontorshus kan få ett helt annat svar än grannen i nybyggnationen intill. Skillnaderna mellan teknikerna går vi igenom i vår guide till företagsbredband.

Räkna med överlappande drift

Den enskilt viktigaste principen vid ett byte: låt gammalt och nytt gå parallellt en period. Att säga upp den befintliga förbindelsen till exakt samma dag som den nya ska driftsättas är att sätta hela verksamheten på ett enda leveransdatum. Leveransdatum flyttas — på grund av grävtillstånd, fastighetsägare, materiel eller något annat som ligger utanför både er och leverantörens kontroll.

Med en överlappande period kan ni driftsätta det nya i lugn och ro, flytta över tjänst för tjänst, testa i skarp drift och först därefter säga upp det gamla. Kostnaden för några veckors dubbel förbindelse är i regel en billig försäkring jämfört med ett oplanerat avbrott. Många väljer dessutom att behålla den gamla vägen permanent som backup i stället för att säga upp den. Med SD-WAN kan trafiken då styras om automatiskt om den primära vägen går ner, och bytet blir samtidigt en uppgradering av redundansen.

Skriv kravlistan innan ni begär offert

Offerter går bara att jämföra om alla svarar på samma fråga. Ta fram en kort kravspecifikation innan ni skickar ut något. Den bör innehålla: vilken eller vilka adresser som ska anslutas, önskad kapacitet och om den behöver vara symmetrisk, om anslutningen ska vara dedikerad eller delad, om ni behöver fasta publika IP-adresser och i så fall hur många, om ni vill ha en redundant väg och om den ska gå via en annan teknik än den primära, vem som ansvarar för utrustningen i lokalen, hur felanmälan går till och under vilka tider, samt avtalslängd och vad som händer när avtalet löper ut.

Skicka samma underlag till alla. Det låter självklart, men i praktiken är det vanligaste skälet till att offerter inte går att jämföra att varje leverantör fått olika mycket information och därför räknat på olika saker.

Jämför på rätt saker

När offerterna kommer in: lägg dem sida vid sida på de punkter som faktiskt skiljer, inte bara på månadsavgiften. Är kapaciteten garanterad eller delad med andra i fastigheten? Är den symmetrisk? Ingår utrustningen eller hyrs den? Vad kostar en eventuell etablering och vad ingår i den? Vilka åtaganden om tillgänglighet och åtgärdstid står i själva avtalet — och står de i avtalet, eller bara i säljmaterialet? Vem svarar när ni ringer, på vilket språk och under vilka tider? Vad gäller om ni behöver säga upp i förtid?

Var särskilt uppmärksam på skillnaden mellan en förbindelse och en tjänst. Två offerter kan se identiska ut i hastighet och ändå skilja sig helt i vad som ingår när något går sönder. Det är i den skillnaden pengarna ligger, inte i priset per megabit.

Körordning på bytesdagen

En genomförbar ordning ser ungefär ut så här. Den nya förbindelsen driftsätts och testas medan den gamla fortfarande är i drift. Brandvägg och router konfigureras mot den nya förbindelsen, men produktionstrafiken ligger kvar på den gamla vägen. Ni verifierar kapacitet, latens och att namnuppslag svarar som de ska. Därefter flyttas tjänsterna en i taget — börja med det minst kritiska och avsluta med det verksamheten inte klarar sig utan. VPN-tunnlar och IP-låsta tredjepartsintegrationer flyttas planerat och i samråd med motparten. Sist sker den slutliga omkopplingen, helst utanför kontorstid, med en dokumenterad väg tillbaka om något inte fungerar.

Bestäm i förväg vem som fattar beslutet att rulla tillbaka, och vad som ska vara uppfyllt för att bytet ska räknas som klart. Ett byte utan definierat slut har en tendens att pågå i månader.

Det som glöms efter bytet

När allt fungerar återstår några saker som är lätta att missa. Säg upp den gamla förbindelsen skriftligt och spara bekräftelsen. Returnera hyrd utrustning — router, mediaomvandlare, eventuella SIM-kort — och begär kvitto på returen, annars dyker den ofta upp som en debitering. Uppdatera nätverksdokumentationen med nya adresser, kontaktvägar och avtalsnummer. Lägg in det nya avtalets uppsägningsdatum i kalendern direkt, med påminnelse i god tid före. Och stäm av de två första fakturorna mot offerten — det är där avvikelser syns.

Fem fällor vi ser gång på gång

Uppsägningen skickas för sent och avtalet förlängs en hel period till. Ingen har kontrollerat om fastighetsägaren måste ge medgivande för ny kabeldragning. En IP-låst integration hos en tredje part upptäcks först på bytesdagen. Den gamla förbindelsen sägs upp innan den nya testats i skarp drift. Och utrustning som skulle returnerats blir kvar i ett skåp och fortsätter debiteras.

Så jobbar vi

Bredband3 äger inget eget nät. Vi är operatörsoberoende, vilket betyder att vi utgår från er adress och era krav och sedan väljer den leverantör och teknik som faktiskt kan leverera där — inte den vi råkar ha i ett eget nät. Supporten är vår egen och sitter i Sverige, så ni har samma kontaktväg oavsett vilken underliggande operatör som används. Vilka åtaganden om tillgänglighet, åtgärdstid och leverans som gäller för just er beror på adress och teknik, och skrivs in i avtalet.

Ska ni byta operatör, eller står ett avtal inför automatisk förlängning? Skicka adressen så tar vi reda på vad som går att leverera där och vad ett byte skulle innebära i praktiken. Begär offert så återkommer vi.

Vill ni gå vidare hittar ni mer om företagsbredband i Stockholm, företagsbredband i Göteborg, uppkoppling för kontor och co-working och nät för butik och retail.