Redundant internet för företag: så vet ni om backupen faktiskt håller

De flesta företag som säger sig ha redundant internet har egentligen två fakturor. Det är inte samma sak. Redundans avgörs inte av hur många förbindelser som är inkopplade, utan av hur få punkter de delar — och den frågan går inte att besvara genom att titta på abonnemangen. Den besvaras genom att följa varje förbindelse bakåt: från uttaget i serverrummet, ut ur fastigheten, fram till noden och vidare in i operatörens nät. Där de två vägarna möts sitter den verkliga sårbarheten, och det är den punkten som avgör vad redundansen är värd.

Den här genomgången handlar om hur ni tar reda på var de punkterna finns, vad som faktiskt händer i sekunderna när en förbindelse försvinner, vad som inte överlever en omkoppling — och vad som behöver stå i avtalet för att redundansen ska vara något annat än en förhoppning.

Redundans är en fråga om delade punkter, inte om antal linor

En redundant lösning är aldrig starkare än sin mest delade komponent. Två fiberförbindelser som går i samma kabelkanal ut från fastigheten skyddar mot utrustningsfel, men inte mot en grävmaskin. Två förbindelser via olika kablar som terminerar i samma nod skyddar mot kabelbrott, men inte mot ett strömavbrott i noden. Och två förbindelser som går in i samma router i ert eget serverrum är, sett från verksamheten, en förbindelse.

Poängen är inte att allt måste dubbleras hela vägen. Det är sällan rimligt och nästan aldrig nödvändigt. Poängen är att ni ska veta vilka delade punkter som finns kvar, och ha fattat ett medvetet beslut om att leva med dem. En känd och accepterad delad punkt är riskhantering. En delad punkt som ingen har tittat på är bara otur som ännu inte inträffat.

Fyra lager där redundansen avgörs

Följ förbindelsen utifrån och in, så faller frågorna ut i fyra lager. De behöver bedömas var för sig, eftersom en lösning kan vara stark i ett lager och helt oskyddad i ett annat.

Det första lagret är den fysiska vägen. Var kommer kabeln in i huset, och finns det mer än en införing? I många fastigheter finns bara en, och då är det den punkten som avgör — oavsett hur mycket som är dubblerat därifrån och ut. Fråga fastighetsägaren om det finns en andra införing, och fråga leverantören vilken väg förbindelsen tar de första hundra meterna. Om båda vägarna följer samma stråk ut mot gatan har ni utrustningsredundans, inte vägredundans. Det är en viktig skillnad att känna till innan den prövas.

Det andra lagret är accesstekniken. Två fiberförbindelser delar hela den kategori av fel som handlar om grävning och kanalisation. En kombination av fiber som primär väg och radiolänk eller 5G som sekundär tar bort just den gemensamma nämnaren: en avgrävd kabel påverkar inte radiolänken, och ett fel i mobilnätet påverkar inte fibern. Teknikblandning är därför ofta en enklare väg till verkligt oberoende än två fiberlinor, särskilt på adresser där en andra kabeldragning skulle kräva grävning och tillstånd.

Det tredje lagret är operatören och trafiken bakom accessen. Här är det lätt att luras. Att ha avtal med två bolag betyder inte att trafiken går i två nät. En stor del av marknaden säljer kapacitet i nät som någon annan äger, och två leverantörer kan därför mycket väl lämna er fastighet på samma fiber och passera samma utrustning längre in. Fråga rakt ut vilket underliggande nät förbindelsen går i och var den lämnar av mot internet. En leverantör som inte kan svara på det har inte heller kontroll på om er redundans är verklig.

Det fjärde lagret är utrustningen och strömmen i er egen lokal. Det är också det lager som oftast glöms, trots att det är billigast att åtgärda. Två förbindelser in i en enda brandvägg ger inget skydd mot att brandväggen slutar fungera. Samma sak gäller elen: sitter mediaomvandlare, router, switch och accesspunkter på samma grupp utan avbrottsfri kraft faller hela nätet vid ett strömavbrott i huset, hur välbyggd uppkopplingen än är på utsidan. Avbrottsfri kraft till nätverksutrustningen är i regel den enskilt mest lönsamma redundansåtgärden ett mindre kontor kan göra.

Sju frågor som avslöjar en skenbar redundans

Det finns en kort uppsättning frågor som brukar räcka för att avgöra om en föreslagen lösning är redundant på riktigt. Går de två förbindelserna in i fastigheten via samma införing? Går de i samma kanalisation ut mot gatan? Terminerar de i samma nod eller station? Går de i samma underliggande nät, även om fakturan kommer från två håll? Använder de samma accessteknik? Kommer de in i samma utrustning hos er? Och sitter den utrustningen på samma strömmatning?

Svaret på alla sju frågorna behöver inte vara nej. Men varje ja är en punkt där båda vägarna faller samtidigt, och det ska vara ett val ni gjort — inte något ni får veta den dag det inträffar. Att vi är operatörsoberoende och inte äger något eget nät gör den diskussionen enklare: vi har inget skäl att lägga båda vägarna hos samma underleverantör för att det råkar vara vår egen.

Vad som faktiskt händer när den primära vägen faller

Omkoppling låter som ett ögonblick, men för trafiken händer flera saker samtidigt. Den nya vägen har en annan publik IP-adress. Pågående sessioner som är knutna till den gamla adressen bryts. Brandväggens tillståndstabell känner inte igen svar som kommer tillbaka på en annan väg. Tunnlar måste etableras om, och tjänster som registrerat sig mot en central måste registrera om sig.

I praktiken kommer utgående trafik oftast tillbaka snabbt — webb, e-post mot molnet och de flesta molntjänster återhämtar sig så fort sessionen görs om. Det som tar längre tid, eller inte sker av sig självt, är sådant som pekar inåt. Har ni en VPN-koncentrator, en terminalserver eller ett system som en extern part ansluter till på en fast adress, hittar de inte automatiskt den nya vägen. Detsamma gäller integrationer där en motpart har vitlistat er IP-adress.

Det finns tre vanliga sätt att hantera det, och de kostar olika mycket arbete. Egna IP-adresser som annonseras mot båda operatörerna gör att adressen följer med när vägen byts, men kräver ett upplägg som långt ifrån alla verksamheter behöver. Att flytta de tjänster som nås utifrån till molnet tar bort problemet helt. Eller så accepterar ni att inkommande tjänster ligger nere under avbrottet och ser till att alla berörda vet om det i förväg. Det avgörande är att valet görs innan, inte under.

Aktiv/passiv, eller båda vägarna i drift

Den enklaste modellen är aktiv/passiv: all trafik går på den primära vägen, och backupen står och väntar. Den är billig och lätt att förstå, men har en svaghet — en väg som aldrig används är en väg som ingen vet om den fungerar. Fel på reservlinan upptäcks typiskt samtidigt som den behövs.

Alternativet är att hålla båda vägarna i drift och fördela trafiken. Med SD-WAN kan trafiken styras per applikation: videomöten och telefoni på den väg som ger jämnast kvalitet, backup och filsynk på den andra, och automatisk omstyrning när en väg försämras. Det ger en sak till på köpet — ni märker direkt om en väg blir dålig, eftersom den används varje dag. Priset är högre komplexitet och behovet av någon som faktiskt förvaltar policyerna över tid.

Kapaciteten på reservvägen är ett beslut, inte en detalj

En backup-väg har sällan samma kapacitet som den primära, och det är oftast ett fullt rimligt val. Men om all trafik släpps över på en smalare väg blir resultatet att allting fungerar dåligt i stället för att det viktiga fungerar. Bestäm i förväg vad som ska prioriteras under ett avbrott: betalflöden, telefoni, affärssystem och larm i första hand — molnbackup, uppdateringar och gästnät kan vänta. Den prioriteringen är enkel att konfigurera i lugn och ro och omöjlig att hinna diskutera mitt i ett avbrott.

Låt verksamheten styra nivån, inte adressen

Rätt nivå av redundans är inte densamma för alla verksamheter, och sällan ens för alla adresser inom samma bolag. En butik står och faller med att betalflödet går fram — där kan en enkel trådlös reservväg som bär kortterminalen räcka långt, medan resten kan vänta. En terminal inom logistik har handdatorer, portar och ett transportadministrativt system som stannar samtidigt, och stilleståndet syns direkt i utlastningen. Inom vård och omsorg är det journalåtkomst och larm som avgör, och kravet är snarare att något alltid måste finnas kvar än att allt ska vara igång. Ett kontor klarar ofta ett kort avbrott, men inte att det inträffar mitt i varje möte.

Gå därför igenom verksamheten funktion för funktion i stället för adress för adress. Fråga för varje funktion: hur länge kan den här vara nere innan det kostar pengar eller förtroende? Svaren skiljer sig mer åt än man tror, och det är den skillnaden som ska styra var pengarna läggs.

En redundans som aldrig testats är en hypotes

Det går inte att veta att en omkoppling fungerar förrän den gjorts på riktigt. Boka in ett planerat test utanför kontorstid, koppla ur den primära vägen fysiskt och notera vad som händer: hur lång tid tar det innan trafiken går igen, vilka system kommer tillbaka av sig själva, vilka kräver handpåläggning, och vad visar sig ingen ha tänkt på. Dokumentera resultatet, åtgärda det som inte fungerade och gör om testet efter varje större förändring i nätet eller utrustningen.

Testet har ett värde utöver det tekniska: det visar organisationen vad ett avbrott faktiskt innebär, och vem som behöver göra vad. Det är en betydligt billigare lärdom än den skarpa varianten.

Skriv in redundansen i kravlistan

När ni begär offert räcker det inte att skriva "redundant anslutning". Formulera i stället vad ni vill ha verifierat: att den sekundära vägen använder en annan accessteknik än den primära, eller går via en annan fysisk införing; vilken kapacitet reservvägen har; hur omkopplingen sker och om den är automatisk; vem som äger utrustningen i lokalen och om den är dubblerad; hur ni får veta att den primära vägen fallit; och hur felanmälan fungerar när det är backupvägen som krånglar. Be också att få veta vilket underliggande nät varje väg går i.

Skicka samma underlag till alla ni frågar. Annars jämför ni inte lösningar, utan formuleringar.

Så jobbar vi

Bredband3 äger inget eget nät. Vi är operatörsoberoende, och vid redundans är det själva poängen: vi kan sätta ihop en primär och en sekundär väg från olika håll, med olika teknik, utifrån vad som faktiskt går att leverera på just er adress. Vad som är möjligt skiljer sig mellan adresser — ibland mellan två fastigheter på samma gata. Supporten är vår egen och sitter i Sverige, så ni har en kontaktväg oavsett vilka underliggande operatörer som används.

Vilka åtaganden om tillgänglighet, åtgärdstid och omkoppling som gäller för er beror på adress och teknik, och skrivs in i avtalet. Skicka adressen så tar vi reda på vad som går att leverera där och vilka vägar som faktiskt är oberoende av varandra. Begär offert så återkommer vi.

Vill ni gå vidare hittar ni mer om SD-WAN med automatisk failover, dedikerad företagsfiber, nät för logistik och transport och företagsbredband i Göteborg.